Terveyskirjasto

Hae Terveyskirjastosta

Voit laajentaa hakua katkaisemalla sanan *-merkillä (esim. uni*).
Lue lisää
 »
 

Terveyskirjasto - Luotettavaa tietoa terveydestä

Hyvä mina2
 
 

Artros i knä och höft

Patientinformation
30.10.2012
Jari Arokoski

God medicinsk praxis -rekommendation på finska «Polvi- ja lonkkanivelrikko»1

Artros, eller ledförslitning, är den vanligast förekommande ledsjukdomen. Den orsakar smärta och stelhet i lederna och kan med tiden märkbart försämra funktionsförmågan. Den exakta orsaken till artros är okänd, men ofta finns i bakgrunden fetma, ledskada eller tungt kroppsarbete. Artros kan inte botas, så en god smärtlindring och bantning för överviktiga artrospatienter och lämplig terapeutisk träning och motion är grunderna för behandlingen.

Vad är artros?

Vid artros berörs hela leden, eftersom sjukdomen orsakar förändringar i både ledbrosk, ben och muskler. Förändringarna framskrider vanligen långsamt under flera år. Musklerna som rör på leden försvagas och leden blir mindre rörlig.

Vid artros tar förstörelsen av substansen mellan cellerna i ledbrosket överhanden över de processer som reparerar brosket. Det leder till att brosket som skyddar leden går sönder och försvinner från ledytorna. Den skadade broskvävnaden förnyas inte, som den gör till exempel efter benbrott. När broskytan försvinner blir ledmellanrummet smalare och småningom uppkommer smärta på grund av förändringarna i benets struktur och för att leden blir inflammerad.

Symtom på artros

Symtomen på artros är vanligen en molande smärta, som blir värre vid rörelse och lättar i vila. Lederna är stela om morgnarna och det kan vara besvärligt att komma igång efter långvarigt sittande. Den kan också vara svårt att gå.

Smärtan vid artros i knäet är lokal. Smärtan vid höftartros känns ofta mest i ljumsken och på framsidan av lårets övre del, men den kan också stråla ut på ett större område. När artrosen framskridit långt kan smärtan besvära också på natten.

Läkaren fastställer artrosdiagnosen på basis av symtomen, undersökning av lederna och röntgenbilder. Smärtintensiteten hänger inte alltid ihop med graden av artros på röntgenbilderna.

Förebyggande av artros

Att på alla sätt främja sin hälsa är det bästa sätter att förebygga artros. Dessutom är det viktigt att i alla livsskeden, och särskilt under barn- och ungdomsåren, regelbundet motionera på ett hälsofrämjande sätt.

De viktigaste riskfaktorerna för knä- och höftartros är sådana som man själv kan påverka. För det första är det bra att hålla vikten normal och att banta om man är överviktig eller fet – redan en fem kilos viktminskning hos kvinnor minskar risken för symtomgivande knäartros med hälften under de kommande tio åren. Man ska undvika ledskador. I arbetet ska man undvika ofta upprepat hukande och att lyfta tunga bördor.

För att förebygga och behandla knä- och höftartros är det bra att regelbundet stärka både musklerna runt leden och alla andra muskler i benen.

Se artikeln Förebyggande av artros i knä och höft – bara en dröm? «Polven ja lonkan nivelrikon ehkäisy-haavettako vain? (51-52/01)»3 (på finska)

Terapeutisk träning och motion för artrospatienter

Lämplig terapeutisk träning och motion är grunden för artrosbehandling. Motionen kan vara handledd eller idkas på egen hand, men den bör absolut vara regelbunden och kontinuerlig. Att inte röra på sig under en längre tid bör undvikas. Bästa sättet att minska smärtan och förbättra funktionsförmågan är att både motionera och gå ner i vikt om man är överviktig.

Allmänkonditionen förbättras genom till exempel promenad, cykling eller skidåkning. Vattenmotion kan vara en särskilt lämplig motionsform om man har mycket smärtor. En lämplig belastning av lederna upprätthåller och förbättrar ledstrukturen och påverkar den inte heller negativt. Dessutom bör man göra övningar som stärker musklerna och förbättrar rörligheten.

Motion med upprepade stötar som märkbart ökar smärtan bör däremot undvikas. Om man efter träningen har ont i leden i flera timmar och knäet svullnar har man tränat för hårt.

Motionen minskar inte alltid symtomen tillräckligt effektivt, så förutom motionen kan man behöva smärtlindrande mediciner.

Se patientanvisningen om rörelse- och motionsträning vid knä- och höftartros «Patientanvisningar om rörelse- och motionsträning vid knä- och höftartros»1.

Fysikalisk behandling

Man kan använda fysikalisk behandling antingen som självständig behandling eller som i samband med terapeutisk träning eller motion. Med kylbehandling kan man i alla fall minska svullnaden i knäet och öka styrkan i muskeln på lårets framsida. Då leden är sjuk kan man också själv hemma använda sig av kylbehandling, till exempel genom att lägga på en kylförpackning cirka fem minuter åt gången, flera gånger per dag.

TENS-behandling med elström och terapeutiskt ultraljud kan i viss mån minska smärtan och förbättra funktionsförmågan vid knäartros. Akupunktur minskar smärtan och förbättrar funktionsförmågan åtminstone kortvarigt vid knäartros. Akupunktur och TNS-behandling ges av fysioterapeuter.

Läkaren kan också ordinera hjälpmedel. Till exempel knästöd kan minska smärtan. Promenadkäpp, kryckor eller gåstöd kan underlätta gåendet. Promenadkäppen eller kryckan hålls på den motsatta sidan till den sjuka leden.

Läkemedelsbehandlingen är smärtlindring

Med läkemedel kan man minska smärtan vid artros, men det finns ingen medicin som botar sjukdomen eller hindrar dess framskridande.

För egenvård vid artros rekommenderas som smärtlindrande läkemedel i första hand det receptfria läkemedlet paracetamol, eftersom det orsakar så lite problem i matsmältningskanalen. Om paracetamol inte lindrar smärtorna, går man över till antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel. Innan man gör det är det bra att diskutera med sin läkare.

De antiinflammatoriska smärtmedicinerna är alla i genomsnitt lika effektiva för att lindra ledsmärta, men det finns skillnader i deras skadeverkningar, och dessa bedömer läkaren individuellt.

Som ett alternativ till tabletter kan smärtan vid knäartros också behandlas med lokala antiinflammatoriska smärtmediciner som stryks på och sugs upp genom huden. Om inte heller dessa läkemedel hjälper är starkare smärtmediciner (opioider) som ordineras av läkare nästa alternativ.

Vid knäartros kan inflammationsskedena behandlas med glukokortikoidinjektion som ges av läkare direkt i leden. Att injicera inflammationshämmande kortison i knäleden lindrar smärtan i genomsnitt i två till tre veckor. Också hyaluronatinjektioner kan användas vid knäartros. Hyaluronat ser ut att lindra smärtan och förbättra funktionsförmågan vid knäartros.

Se God medicinsk praxis -rekommendationen om antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel «Tulehduskipulääkkeet»4 (på finska).

Kirurgisk behandling

Om ingen annan behandling har hjälpt mot ledsmärtorna eller funktionsförmågan är väsentligt försvagad kan en kirurg efter noggrann individuell undersökning och övervägande föreslå kirurgisk behandling. Artroskopi (titthålsoperation) och putsning eller sköljning av leden i samband med det hjälper inte mot smärtan och förbättrar inte funktionsförmågan om det är frågan om artros. Att operera in en konstgjord led minskar smärtan och förbättrar patientens funktionsförmåga och livskvalitet.

Ett vanligt besvär

Artros är världens vanligaste ledsjukdom. Bland personer över 30 år i Finland lider 5,7 procent av männen och 4,6 procent av kvinnorna av höftledsartros. I samma åldersgrupp lider 6,1 procent av männen och så många som 8 procent av kvinnorna av knäartros. Artros blir vanligare med högre ålder. Bland över 75-åringar har 32 procent av kvinnorna och 16 procent av männen knäartros och var femte av alla över 75-åringar har höftartros.

Viktigt:

  • terapeutisk träning och motion utgör grunden för behandlingen av artros
  • läkemedelsbehandling av artros lindrar symtomen. Det finns ingen läkemedelsbehandling som botar eller förhindrar att sjukdomen framskrider.
  • paracetamol är förstahandsläkemedlet vid artros. Om dess effekt inte räcker till övergår man till antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel, och om effekten av antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel inte räcker till kan man försöka med opioider.
  • man kan också ha hjälp av antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel som stryks på lokalt och vid knäartros av glukokortikoid- och hyaluronatinjektioner.
  • man opererar in en konstgjord led om artrossmärtan inte kan bemästras på annat sätt eller om patienten har en felställning eller en rörelseinskränkning som i betydande mån inverkar på funktionsförmågan.

Patientversionen är utarbetad utgående från Läkarföreningen Duodecims God medicinsk praxis-rekommendation och den har granskats av ordföranden i expertgruppen som utarbetat rekommendationen, docent Jari Arokoski vid Kuopio universitetssjukhus.

Översättningen till svenska är bekostad och granskad av Finska Läkaresällskapet.

Kotikuntasi terveyspalvelut

Valitse kotikuntasi